Igår hade vi presentation av projektet; resan, vagnen, upplevelser och erfarenheter. Det var ca 40 personer som kom vilket var roligt. Fikat blev gott och presentationen flöt på bra. Känns skönt att det blev en lyckad avslutning på projektet.
Avslutningen på presentationen blev så här:
Innan vi åkte kändes det märkligt,
men det blev till slut alldeles verkligt.
Åter till frågan, är vi nu desamma,
efter att vi träffat barn utan mamma?
Vi lärde oss mycket på att till Etiopien fara,
hela tiden det viktigaste är att i nuet vara.
I världen finns det mycket hemskheter, smuts och damm,
nu vi har lärt oss vikten av att vara tacksam.
Det som alla människorna behöver är hopp,
som till och med kan spridas över en kaffekopp.
Att i Addis vara kändes märkligt,
ja, vid vissa tillfällen overkligt.
Det gäller att alltid se till behovet individen har,
vi gjorde något litet för att hjälpa kvinnor som vatten bar.
Det blev inte alltid som vi hade tänkt
men vi tackar alla som pengar oss skänkt.
Vi har lärt oss mycket på färden
och fått ett nytt perspektiv på en del av världen.
Av: Kristin Isacsson
onsdag 4 februari 2009
måndag 17 november 2008
Dag 18 - 3 nov
Idag gick vi för att hämta vagnen på smedjan. Vi trodde att det skulle bli vår sista promenad dit men vi hade fel. När vi kom dit arbetade en kille med vagnen och den skulle vara färdig om 30 minuter. Inte orkade vi stå där och vänta så vi gick tillbaka till gästhemmet tomhänta.
Kristin åkte för att träffa ett svenskt par som bor i Etiopien sedan 3 år tillbaka med två andra svenska kvinnor. Det intressant och spännande att se vilket arbete utförde. Bland annat så fick kvinnor som tidigare bott på gatan med sina barn lära sig att baka hos dem. Barnen fick samtidigt barnvakt.
För att vara säkra på att vagnen verkligen var färdig gick Jakob och Anna inte till smeden förrän på eftermiddagen. Mycket riktigt så var vagnen klar och vi tog med sig den hem.
Som kvällsmat värme vi en risrätt från lunchen för att bli riktigt mätta innan vi skulle åka. Det är skönt att veta att det var sista gången vi skulle äta denna rätt och det gjorde det lättare att få ner denna rätt som vi ätit åtal gånger de senaste två veckorna. Blir gott med svensk mat och speciellt mammas mat när vi kommer hem.
Timmarna innan vi åkte spelade vi rappakalja. Detta var mycket trevligt, det var liksom sista kvällen med gänget. Vi klockan nio tog vi ett sorgligt farväl till alla och åkte mot flygplatsen. Tack Etiopien för en fin resa!
Dagens bottennapp: Tråkigt att åka ifrån alla
Dagens höjdpunkt: Att snart vara hemma och sova i sin egen säng och äta svensk mat
Kristin åkte för att träffa ett svenskt par som bor i Etiopien sedan 3 år tillbaka med två andra svenska kvinnor. Det intressant och spännande att se vilket arbete utförde. Bland annat så fick kvinnor som tidigare bott på gatan med sina barn lära sig att baka hos dem. Barnen fick samtidigt barnvakt.
För att vara säkra på att vagnen verkligen var färdig gick Jakob och Anna inte till smeden förrän på eftermiddagen. Mycket riktigt så var vagnen klar och vi tog med sig den hem.
Som kvällsmat värme vi en risrätt från lunchen för att bli riktigt mätta innan vi skulle åka. Det är skönt att veta att det var sista gången vi skulle äta denna rätt och det gjorde det lättare att få ner denna rätt som vi ätit åtal gånger de senaste två veckorna. Blir gott med svensk mat och speciellt mammas mat när vi kommer hem.
Timmarna innan vi åkte spelade vi rappakalja. Detta var mycket trevligt, det var liksom sista kvällen med gänget. Vi klockan nio tog vi ett sorgligt farväl till alla och åkte mot flygplatsen. Tack Etiopien för en fin resa!
Dagens bottennapp: Tråkigt att åka ifrån alla
Dagens höjdpunkt: Att snart vara hemma och sova i sin egen säng och äta svensk mat
Dag 17 - 2 nov
Kristin var på morgonen på gudstjänst i en engelsktalande kyrka tillsammans med två volontärer. På eftermiddagen tog hon sig till ett etiopiskt bröllop. Det var en spännande upplevelse och det förvånansvärt likt ett svensk bröllop. En tydlig skillnad var dokumenterandet av vigseln. I Sverige är det en som filmar och tar kort lite diskret medan det på detta bröllop fanns ett helt filmteam. Två personer hade var sin videokamera och två andra assisterade och höll upp två stora strålkastare för att alla skulle synas bra på filmen. De filmade inte heller bara scenen utan även alla gästerna i kyrkbänkarna blev filmade två gånger.
Anna och Jakob tillsammans med Ted, Sara och Linn tänkte på eftermiddagen ta en mysig fika på ett café inte långt ifrån gästhemmet. Väl inne uppstod ett mindre kaos då fem vita ungdomar beställde sina bakelser och gick för att sätta sig. Under hela fikastunden stod en kvinna och titta på oss och vill finnas till hands så fort vi gjorde minsta lilla rörelse. Det var jobbigt att hela tiden vara iakttagen.
Kvällen bestod av mat, rappakalja och film. Det var trevligt att umgås med vännerna på gästhemmet en sista kväll. Vi har sett en del film eftersom det är kolsvart på kvällarna och det inte finns så mycket att göra, sedan så behöver man även rensa hjärnan lite efter alla intryck man har fått under dagen.
Det är med blandade känslor vi tänker på att vi imorgon kväll ska åka hem. Det ska bli skönt att komma hem till familj och vänner samt en bekväm vardag som vi faktiskt lever i. Att få äta svensk mat och dricka vatten direkt ur kranen är något vi saknar. Samtidigt är det många relationer från Etiopien vi kommer att minnas med glädje. Den afrikanska tidlösheten som råder i Addis är en stor skillnad från Sverige. Det kommer att bli stor kontrast att behöva stressa till bussen på onsdag morgon och passa en tid när man i Addis när som helst kan gå på gatan och hoppas in i en minibuss, tidtabeller existerade inte här i Addis.
Dagens bottennapp: Att det är sista kvällen
Dagens höjdpunkt: Rappakalja
Anna och Jakob tillsammans med Ted, Sara och Linn tänkte på eftermiddagen ta en mysig fika på ett café inte långt ifrån gästhemmet. Väl inne uppstod ett mindre kaos då fem vita ungdomar beställde sina bakelser och gick för att sätta sig. Under hela fikastunden stod en kvinna och titta på oss och vill finnas till hands så fort vi gjorde minsta lilla rörelse. Det var jobbigt att hela tiden vara iakttagen.
Kvällen bestod av mat, rappakalja och film. Det var trevligt att umgås med vännerna på gästhemmet en sista kväll. Vi har sett en del film eftersom det är kolsvart på kvällarna och det inte finns så mycket att göra, sedan så behöver man även rensa hjärnan lite efter alla intryck man har fått under dagen.
Det är med blandade känslor vi tänker på att vi imorgon kväll ska åka hem. Det ska bli skönt att komma hem till familj och vänner samt en bekväm vardag som vi faktiskt lever i. Att få äta svensk mat och dricka vatten direkt ur kranen är något vi saknar. Samtidigt är det många relationer från Etiopien vi kommer att minnas med glädje. Den afrikanska tidlösheten som råder i Addis är en stor skillnad från Sverige. Det kommer att bli stor kontrast att behöva stressa till bussen på onsdag morgon och passa en tid när man i Addis när som helst kan gå på gatan och hoppas in i en minibuss, tidtabeller existerade inte här i Addis.
Dagens bottennapp: Att det är sista kvällen
Dagens höjdpunkt: Rappakalja
söndag 9 november 2008
Dag 16 - 1 nov
Idag klockan tre skulle vi filma en kvinna som bär vatten samt när hon kör vagnen. David, en av volontärerna, följde med oss för att tolka. Först gick vi för att på ett café låna vattendunkar och därefter hem till kvinnan som skulle vara med på filmen. För att slippa att ha massor barn runt oss traskade vi uppåt berget. Kristin som är väldigt förkyld orkade inte hela vägen så hon vände och gick tillbaka till gästhemmet. När vi kommit upp på berget gick de ena hjulet på vagnen sönder. Fyra ekrar var för lite. Eftersom vi gått en bra bit spelade vi klippen som behövdes med ett trasigt hjul. Vi filmade på en stig på bergssluttningen och fick de materialet vi behöver.
När vi tagit oss ned för berget gick vi direkt till smedjan för att lämna in vagnen för lagning. De lovade att laga de trasiga ekrarna samt att sätt dit fyra nya ekrar på varje hjul tills på måndag. Vi hoppas verkligen att de nu gör detta eftersom det är på måndag vi åker hem.
Kvinnan som var med i filmen sa även att hon gärna ville ha vagnen. Hon har tre småbarn. Hon kanske inte är den som behöver vagnen allra mest men om vi ger den till henne kan vi med Sofia och Davids hjälp följa den fortsätta utvecklingen. Då kan vi få veta slitage och hur den används bland annat. Då vi anser detta vara en väldig fördel har vi beslutat att ge vagnen till henne.
Dagens bottennapp: Att vagnen gick sönder
Dagens höjdpunkt: Att materialet till filmen är färdigt
När vi tagit oss ned för berget gick vi direkt till smedjan för att lämna in vagnen för lagning. De lovade att laga de trasiga ekrarna samt att sätt dit fyra nya ekrar på varje hjul tills på måndag. Vi hoppas verkligen att de nu gör detta eftersom det är på måndag vi åker hem.
Kvinnan som var med i filmen sa även att hon gärna ville ha vagnen. Hon har tre småbarn. Hon kanske inte är den som behöver vagnen allra mest men om vi ger den till henne kan vi med Sofia och Davids hjälp följa den fortsätta utvecklingen. Då kan vi få veta slitage och hur den används bland annat. Då vi anser detta vara en väldig fördel har vi beslutat att ge vagnen till henne.
Dagens bottennapp: Att vagnen gick sönder
Dagens höjdpunkt: Att materialet till filmen är färdigt
fredag 31 oktober 2008
Dag 15 - 31 okt.
Idag var vagnen äntligen klar när vi kom till smedjan. Hjulen sitter inte enligt ritningen, men det finns både för- och nackdelar med detta. Vi ville att hjulen skulle sitta i mitten, under vagnen, men de hade placerat hjulen på var sin sida utanpå vagnen. Som konstruktionen är nu, är vagnen stabilare att köra, men det blir svårare att använda den på mindre stigar. Hjulen fyra kraftiga ekrar vardera samt kullager, vilket är en stor fördel då den rullar bättre. Eftersom hjulen inte sitter i mitten kan man få plats med ytterligare en dunk. På väg hem med vagnen stannade vi till vid ett av de små stånden för att köpa snöre.
Vi ville uppleva Afrikas största marknad, Merkato, så vi åkte dit med tre andra ungdomar från missionen. Marknadsbesöket blev inte riktigt som vi hade tänkt oss. Vi trodde att Merkato skulle vara som den marknaden som finns utanför gästhemmet, fast i mycket större skala. Den var i mycket större skala, men den var inte alls lika mysig och standarden på sakerna som såldes var mycket lägre. Det var otroligt hetsiga säljare som dog i en och desperat ville packa på en massa saker. Det var nästan lite obehagligt, man kunde inte ens kolla på utbudet utan att de trodde att man var jätteintresserad och gav ett pris.
Bottennapp: Marknaden Merkato
Höjdpunkt: Att vagnen äntligen är klar
Vi ville uppleva Afrikas största marknad, Merkato, så vi åkte dit med tre andra ungdomar från missionen. Marknadsbesöket blev inte riktigt som vi hade tänkt oss. Vi trodde att Merkato skulle vara som den marknaden som finns utanför gästhemmet, fast i mycket större skala. Den var i mycket större skala, men den var inte alls lika mysig och standarden på sakerna som såldes var mycket lägre. Det var otroligt hetsiga säljare som dog i en och desperat ville packa på en massa saker. Det var nästan lite obehagligt, man kunde inte ens kolla på utbudet utan att de trodde att man var jätteintresserad och gav ett pris.
Bottennapp: Marknaden Merkato
Höjdpunkt: Att vagnen äntligen är klar
torsdag 30 oktober 2008
Dag 14 - 30 okt.
Idag skulle vagnen vara klar, för andra gången. En sista promenad till smeden och sedan skulle allt vara klart. När vi väl kom dit så berättade de att de glömt att köpa slangar till hjulen. Gah!! Afrikaner alltså! Han skulle ordna det till imorgon. Besvikna gick vi hem igen.
Som tröst tog vi en shoppingrunda, som turister, på Shiromedas marknad. Vi köpte T-shirtar, sjalar, smycken, handgjorda korgar och väskor. Mycket trevligt. Alla försäljare är väldigt angelägna om att få in oss i just deras köpstånd. Det kan bli påfrestande, då de vill att vi ska köpa både det ena och det andra till höga priser.
När vi kom hem pluggade vi och såg en film.
Vid fyratiden begav vi oss, tillsammans med Linn, till Intotoberget för att se lite mer av det fattigaste området i Addis Abeba. Förutom att vi hade omkring 30 barn runt om oss och att Linn fick en sten i huvudet av ett av barnen var det en intressant promenad. Vi fick se hur fattiga människor bodde. Det var trångt, smutsigt, skräpigt och luktade illa. Det är hemskt att se att människor faktiskt bor såhär.
Nästan alla har stora plåtstaket för att få insynsskydd och verkligen visa vad som är ens egendom. Efter att nästan ha gått vilse bland Intotos gränder hittade vi tillslut tillbaka, innan mörkret hade fallit, till den väg som leder till Swedish Mission.
Dagens bottennapp: Vagnen var inte klar, som de ännu en gång hade lovat
Dagens höjdpunkt: Den lyckade shoppingrundan
Som tröst tog vi en shoppingrunda, som turister, på Shiromedas marknad. Vi köpte T-shirtar, sjalar, smycken, handgjorda korgar och väskor. Mycket trevligt. Alla försäljare är väldigt angelägna om att få in oss i just deras köpstånd. Det kan bli påfrestande, då de vill att vi ska köpa både det ena och det andra till höga priser.
När vi kom hem pluggade vi och såg en film.
Vid fyratiden begav vi oss, tillsammans med Linn, till Intotoberget för att se lite mer av det fattigaste området i Addis Abeba. Förutom att vi hade omkring 30 barn runt om oss och att Linn fick en sten i huvudet av ett av barnen var det en intressant promenad. Vi fick se hur fattiga människor bodde. Det var trångt, smutsigt, skräpigt och luktade illa. Det är hemskt att se att människor faktiskt bor såhär.
Nästan alla har stora plåtstaket för att få insynsskydd och verkligen visa vad som är ens egendom. Efter att nästan ha gått vilse bland Intotos gränder hittade vi tillslut tillbaka, innan mörkret hade fallit, till den väg som leder till Swedish Mission.
Dagens bottennapp: Vagnen var inte klar, som de ännu en gång hade lovat
Dagens höjdpunkt: Den lyckade shoppingrundan
onsdag 29 oktober 2008
Dag 13 - 29 okt.
Idag vaknade vi av att regnet smattrade mot vårt fönster, så vi började dagen med att plugga.
Det regnade sedan hela dagen, vilket är väldigt ovanligt eftersom det är sommar i Etiopien. Det beror förmodligen på klimatförändringarna. Under ett kort regnuppehåll passade vi på att gå ner till ett Internetcafé för att göra ett tredje försök att skicka iväg blogginläggen. Undertiden som vi satt där öppnade sig himlen ovanför oss och regnet vräkte ner. Vi har aldrig vart med om att det regnat så mycket tidigare. Till vår stora glädje lyckades vi, trots ett strömavbrott, få iväg alla blogginlägg på en och en halv timma. Knepet för afrikans surfing är att vänta, vänta och åter vänta. Ett bra tips för er som vill åka till Afrika är att skaffa Yahoo, för hotmailen är grymt seg eftersom den innehåller väldigt mycket reklam. Någorlunda torra lyckades vi ta oss tillbaka till Swedish Mission där vi åt mat och umgicks med de andra på missionen.
Något som är väldigt tråkigt är att städerskorna som jobbar här på gästhemmet har stulit pengar från rummen. Totalt har ca femtusen kronor försvunnit. Som tur är har vi inte blivit drabbade, men det känns ändå otryggt att veta att man inte kan ha sina grejer säkert på rummet.
Under kvällen som vi tillbringade runt ett 1000-bitarspussel drabbades vi av ytterligare två strömavbrott, ett kort och ett längre på två timmar. Det blev stearinljus för hela slanten. Kvällen avslutades med en skräckfilm, så vi kunde sova gott på natten.
Dagens bottennapp: Stölderna på gästhemmet
Dagens höjdpunkt: Att Internet fungerade.
Det regnade sedan hela dagen, vilket är väldigt ovanligt eftersom det är sommar i Etiopien. Det beror förmodligen på klimatförändringarna. Under ett kort regnuppehåll passade vi på att gå ner till ett Internetcafé för att göra ett tredje försök att skicka iväg blogginläggen. Undertiden som vi satt där öppnade sig himlen ovanför oss och regnet vräkte ner. Vi har aldrig vart med om att det regnat så mycket tidigare. Till vår stora glädje lyckades vi, trots ett strömavbrott, få iväg alla blogginlägg på en och en halv timma. Knepet för afrikans surfing är att vänta, vänta och åter vänta. Ett bra tips för er som vill åka till Afrika är att skaffa Yahoo, för hotmailen är grymt seg eftersom den innehåller väldigt mycket reklam. Någorlunda torra lyckades vi ta oss tillbaka till Swedish Mission där vi åt mat och umgicks med de andra på missionen.
Något som är väldigt tråkigt är att städerskorna som jobbar här på gästhemmet har stulit pengar från rummen. Totalt har ca femtusen kronor försvunnit. Som tur är har vi inte blivit drabbade, men det känns ändå otryggt att veta att man inte kan ha sina grejer säkert på rummet.
Under kvällen som vi tillbringade runt ett 1000-bitarspussel drabbades vi av ytterligare två strömavbrott, ett kort och ett längre på två timmar. Det blev stearinljus för hela slanten. Kvällen avslutades med en skräckfilm, så vi kunde sova gott på natten.
Dagens bottennapp: Stölderna på gästhemmet
Dagens höjdpunkt: Att Internet fungerade.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)