Dag 4 - 20 okt.

På förmiddagen åkte vi runt och besökte skolor och hem som WSG, Win Souls for God, driver. Vi var på tre skolor där barn mellan 4-15 år får lära sig grunderna i matematik, engelska och amarinja. Barnen får möjlighet att gå där gratis för att sedan kunna vidareutbilda sig på statliga skolor. Flera volontärer från Sverige hjälper till och undervisar engelska på skolorna. Barnen får även ett mål mat om dagen på skolan. På kvällarna erbjöd skolan tillfälle för familjerna att gå i familjerådgivning. Kunskapen om sjukdomar, hygien och barnuppfostran är mycket liten i Etiopien.


Barnslaveri finns det väldigt mycket här i Addis Abeba. Föräldrar som bor i södra Etiopien skickar sina barn hit på grund av att de själva inte kan försörja dem. Familjerna blir även lovade pengar som aldrig kommer och samtidigt tror barnen som jobbar att pengar skickas till familjen. Arbetsgivaren tar allt. Flickorna får som vi tidigare nämnt bära stora vedknippen och pojkarna får sitta och väva. Arbetet sker under mycket dåliga förhållanden där pojkarna väver i små trånga mörka rum och har inte ens en säng att sova i om natten. Flickorna går upp tidigt på morgonen för ett berg och samlar hela dagen för att på kvällen bära ner dessa stora knippen. WSG köper fri ett antal pojkar varje år och ger dem utbildning och möjlighet att arbeta. De får under tiden på hemmet, där de bor, lära sig att försörja sig själva och stå på egna ben. Efter ett år får de klara sig själva då WSG tar in nya på hemmet. Vi har idag besökt två pojkhem där vi fick se deras arbete. De vävde riktigt fina schalar och vi köpte av dem för att gynna deras arbete. På hemmet får de sova i riktiga sängar. De arbetar tisdag till lördag för att sedan sälja på söndagar och vara lediga på måndagar. Utanför ett av pojkhemmen träffade vi på kvinnor som bar ved. Vi fick känna på den tyngsta och den verkligen tung, ca 70 kg. Det var en äldre kvinna som bar den. De yngre flickornas bördor vägde ca 30-40 kg. Att varje dag gå upp och ned för berget sliter ut flickornas kroppar och många har svårt för att få barn sedan eftersom deras bäcken blir vanställda.


Två hem för före detta prostituerade besökte vi även idag. På ett hem lärde flickorna sig sy. De sydde dukar, förkläden och skoluniformer till barnen som går i skolan. På det andra hemmet fick flickorna utbilda sig. Nästan alla hade små barn som sprang runt. En flicka som kommit till hemmet för ett år sedan var bara 12 år gammal. Som prostituerad behöver de ha 15 kunder varje dag för att få bröd så att de överlever. De bor i ett litet skjul som en hallick hyr ut till dem.


Det sista stället vi var på var WSG:s kontor. Detta låg i en historisk byggnad som funnits i 150 år men som fortfarande var i mycket fint skick. Där delade man ut mat till 70 barn varje dag.


Efter att fått mat i magen begav vi oss återigen med vår tolk Kipos till smedjan för att ge dem måtten på vagnen och visa bild på prototypen som vi gjort i Sverige. Väl där sa de att det var möjligt för dem att göra vagnen inom en dryg vecka. De skulle även skaffa hjul åt oss. Vi bestämde att vi skulle komma tillbaka imorgon för att få ett fast pris av dem. Utan Kipos hade vi aldrig kommit så långt som vi har gjort. Att kommunicera med lokalbefolkningen som inte kan engelska skulle ha varit väldigt svårt näst intill omöjligt utan vår kära Kipos. Han jobbar som skoputsare utanför vårt område och har lärt sig engelska igenom att putsa besökares skor och samtidigt prata med dem. Han är väldigt duktig på engelska och förstår snabbt vad man vill säga.


Dagens bottennapp: Att få träffa den lilla 12-åriga flickan som tidigare varit prostituerad. Hon var så liten och det smärtade att se henne.

Dagens höjdpunkt: Att få en inblick i WSG:s arbete tillsammans med de andra svenska ungdomarna.