På förmiddagen vandrade vi på den helt otroligt vackra etiopiska landsbygden. Under fyra timmars vandring besökte vi tre av barnens hem. Det var spännande och intressant att höra deras berättelser och få se hur familjerna bodde. Vi blev varmt välkomnade av glada mammor som kramade oss i evigheter innan vi fick stiga in i deras hyddor. Där inne intervjuade vi barnen om hur livet var i Addis och om deras känslor om att få träffa sina familjer igen efter alla dessa år. I hyddorna var det svårt att se, dels på grund av mörkret och dels på grund av röken. Djuren och människorna lever tillsammans i hyddorna, vilket gör att de håller värmen trots kylan utomhus. Vägen fram till de små hyddorna, som visserligen hade flera meter i takhöjd, bestod bara av små hala, leriga stigar. Vi lyckades att inte trilla en enda gång, vilket var väldigt skönt, eftersom tvättmöjligheterna här inte är speciellt stora.
Något som skiljer den etiopiska landsbygden från den svenska är inte bara byggnadernas standard, utan även det kuperade landskapet. Bergens slutningar är fulla av odlingar och det är en vacker vy som vi kommer att sakna.
Trötta och utsvultna efter dagens vandring fick vi Engera och tuppen som vi igår gol för sista gången. Eftermiddagen blev lugn och vi fick tid att vila.
Vid lunchen hade de lovat att vi skulle få europeisk mat till middag, något som vi verkligen såg fram emot. Det skulle bli gott att få lite variation till Engeran. Vi fick stekta, saltade potatisskivor, ris och ännu en spännande kötträtt. Det var stekt åsna med rotfrukter. Mums!
Efter maten umgicks vi hela kvällen och detta var mycket trevligt. Vi delade med oss av våra kulturer och traditioner, sjöng sånger och spexade för varandra. Vi blev bjudna på riktigt etiopiskt kaffe och sockrade popcorn.
Det har minst sagt varit en händelserik dag vad det gäller maten.
På väg tillbaka till gästhemmet, där vi bor fick vi för första gången se en riktig stjärnhimmel. Den var fantastisk vacker och vi önskar att vi kunde ta med oss den hem, så att ni också får se den. Himlavalvet var runt och proppfullt av stjärnor som lyste upp vägen som vi gick. Här finns inga gatlyktor som stör, vilket gjorde upplevelsen ännu starkare.
Bottennapp: Leran, som satte sig som klister under skorna. Det blev en extra sula som gjorde det svårt att gå.
Dagens höjdpunkt: Den otroligt goda maten i kombination av etiopiskt och svenskt spex, samt den stora, klara stjärnhimlen.
fredag 24 oktober 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar